Efter ihärdigt lyssnande

Dark psychedelic trance, forest trance och liknande musik har en atmosfärisk underton. Ett ovant öra fäster sig vid olika melodier och musikens kaosartade natur ger obehag. Efter ihärdigt lyssnande flyttas uppmärksamheten från ljudens kaosartade framtoning, och en enhetlig atmosfärisk konstant underton uppenbaras. I den atmosfäriska undertonen vilar sinnet i sin färd genom sinnesvidgande ljudlandskap, och allt förankras i det mänskliga känslolivet.

Rave bortom normer

Många killar står på diskot och tränger i ett hörn. De är rädda för att uttrycka sig genom dans för det är gay. Tuffa killar ägnar sig hällre åt andra tuffa aktiviteter - maskulina aktiviteter.

På ravefester – till skillnad från diskon – tar vi ett kliv bort från maskulint och femenint. Vi blir en grupp människor som uttrycker oss fritt gneom rörelse till hypnotisk och sinnesvidgande musik och visuella effekter. Vi upplever en kärlek som inte är sexuell, och vi uttrycker den genom glädjefyllda ansiktsuttryck och genom spontan dans.

Effekter och aspekter av psykedelisk dans och musik

Mitt livs djupaste glädje har sin utgångspunkt i den psykedeliska musiken, och särskilt i den psykedelisk trancemusik. Psykedelisk musik finns inom i stort sett alla musikgenrer och kan beskrivas som surrealistisk och drömsk. När jag rör mig till musiken (dansar) uppstår en djup kroppslig och mental avslappning som ackompanjeras av harmoni, belåtenhet, glädje, frihet från oro och bekymmer, och en kärlek till sig själv och andra. Här ska jag skriva ingående kring olika aspekter av utförandet och upplevelsen, och jag har mina egna efarenheter som grund.

Upplevelsen i psykedelisk dans

Den mest tydliga och anmärkningsvärda effekten kan beskrivas som rysningar, men mycket mer djupgående än begreppet vittnar om. Det känns i hela kroppen och kan beskriva som en dusch av euforisk glädje som kittlar genom alla celler. Tillståndet kan vara i flera minuter, dock med varierande intensitet på olika ställen i kroppen. I detta tillstånd blir sinnet oerhört avslappnat vilket får till följd att musiken påverkar kroppen och sinnet mer, dansen blir mer spontan och avslappnad, och upplevelsen av musiken blir mer och mer underbar.

En träningssak

Nu för tiden har jag mycket lättare för att komma in i den kroppsliga och mentala sensationen som jag beskrev ovanför. Det sker i princip så fort jag sätter på musik och börjar röra mig. Till en början upplevde jag bara fragment av euforisk glädje, och många gånger har jag dansat både hemma och på ravefester utan att ha upplevt något alls. Det tycks vara en träningssak. Den studie som Leeds universitet gjorde, som togs upp i Rave New World (1) visade också att de som regelbundet besöker rave-fester och dansar har mycket lättare för att nå bra upplevelser, vilket bekräftar att det är en träningssak.

Den psykedeliska dansen

Dans avser i denna kontext enbart olika kroppsliga rörelser och det finns inga bestämda regler eller mönster. Den som dansar gör det för sin egen skull, för i momentet av rörelse möjliggörs en underbar kroppslig och mental känsla. Hur själva dansen ser ut saknar helt betydelse eftersom det är den individuella upplevelsen som står i centrum.

Förr dansade jag ofta intensivt till musiken, men det är inte nödvändigt för att man ska få en bra upplevelse. Snarare tvärt om har jag märkt att det är små men väldigt spontana rörelser som är har betydelse. Jag hoppar inte, utan gungar istället mer med benen och lyfter dem då och då. En grupp rörelser som uppstår frekvent är vridningar av huvudet fram och tillbaka, och det stimulerar mig till att vända fokus inåt mot den mentala upplevelsen.

Ibland frigör jag kroppsdelarna. Det betyder att jag låter dem bryta sig loss från ett repetitivt rörelsemönster som de har hamnat i. Sinnet har en tendens att tro att det kontrollerar rörelserna när de upprepas, men genom att en kroppsdel gör en oväntad och oförutsägbar rörelse bryter de sinnets inbillning av kontroll och spontaniteten bevaras, som behövs för att förbli avslappnad. Frigörelsen av en kroppsdel kan innebära en stor rörelse eller en liten rörelse men den skiljer sig från det tidigare rörelsemönstret. Den spontana frigörande rörelsen får sin inspiration från något ljud som man för tillfället hör i musiken. Själva dansen tycks för övrigt karakteriseras av ständig repetition och frigörelse i växelverkan, och konsten tycks vara att hitta en balans mellan repetition och variation.

Platser

Det är vanligt att folk träffas på fester (rave-fester) och bildar en gemenskap där alla dansar individuellt till den psykedeliska musiken, och gemenskapen i sig bildar till en unik upplevelse, men det går utmärkt att dansa hemma i sin ensamhet. I ensamheten finns fortfarande möjlighet till att gå in i sig själv och nå underbara upplevelser i samband med musiken, och möjligtvis kan man mer ostört experimentera med en djupare koncentration när man är ensam.

Om psykedelisk musik

Kriterierna för bra psykedelisk musik är inte dem samma som för exempelvis pop-musik. Syftet med den psykedeliska musiken är inte att dansaren ska tycka att musiken i sig själv är bra. Istället är syftet att musiken ska producerar bra upplevelser, och psykedelisk musik kan använda sig av de mest märkliga ljud och kombinationer för att stimulera till spännande upplevelser. Det är möjligt att en stund dras in i musikens surrealistiska värld och uppleva underbara känslor, och när samma låt spelas vid ett annat tillfälle kan det vara svårt att veta vad som egentligen var ”bra” med musiken i fråga. Ett låt-exempel som jag personligen upplevde detta i samband med, är Wild Princess av Yudhisthira.

Det som utmärker Wild Princess är en till hörsel nästan slumpmässig kombination av ljud, men som ändå har ett tydligt sammanhang (och här hörs en balans och växelverkan mellan repetition och variation som jag beskrev om i stycket om dansen). Alla har en personlig smak och viss musik är inte tilltalande hur man än lyssnar på den. Ett bra tips är dock att inte vara för snabb med att döma musik som antingen bra eller dålig.

Om öppenhet och stängdhet

När dansaren är ”öppen” uppstår dansen naturligt. Om dansaren däremot är stängd kommer dansen att kännas konstgjord och stel, och musiken är inte stimulerande. Alla kan digga till takten av en basgång, även om diggandet blir mekaniskt. Det är när personen är ”stängd”, men väldigt gärna vill dansa, som det mekaniska diggandet uppstår. Trots försök uppstår inte den härliga och spontana kroppsliga känslan.

I motsats till det mekaniska diggandet står det spontana diggandet. Här upplevs det som att musiken tar övertaget och styr kroppen. Det finns ingen ivrig vilja att digga, men kroppen gör det automatiskt. Upplevelsen av kroppens spontana rörelser i samband med musiken är i sig själv en underbar upplevelse, och en viktig grund för vidare upplevelser.

Förmågan att vara öppen är en träningssak. Intressant att notera är att öppenheten inte är begränsad till musik, utan rör alla sinnesintryck. Exempelvis finns det få saker som är mer intrycksfulla än höstens alla färger i skogen. Om individen är ”öppen” kan alla de starka gula och röda färgerna producera en stor glädje i kroppen, som är mycket lik den typ av euforisk glädje som upplevs i samband med psykedelisk musik.

Om eufori

Den euforiska glädjen är inte ”manisk”. Den är i samband med en harmoni och saknar inre stress och iver.

Referenser

1. "Rave New World", Equinox, Channel 4, 1994. (fanns på youtube för något år sedan).

Om rave

Här ger jag min syn på rave. Jag beskriver musiken, den sociala dimensionen, och den individuella dansen. Jag jämför aspekter av rave med dem av populära ”vanliga” uteställen och påvisar skillnaderna. Slutligen förklarar jag att rave inte nödvändigtvis är synonymt med droger. Först ska jag reda ut vad jag avser med begreppet rave.

När jag skriver om rave syftar jag på en fest dit folk kommer, för att i huvudsak dansa till elektronisk musik. Betoningen ligger på själva dansandet och inte på att dricka alkohol eller att hitta ett ragg. Festerna arrangeras av entusiaster som spelar musik som inte hörs på ”vanliga” uteställen.

Musiken

Musiken är ofta en variant av goa- eller psy-trance, men det förekommer många andra stilar av elektronisk musik. Många av musikstilarna syftar till att vara sinnes-vidgande. Sinnes-vidgande musik innebär i min tolkning att musiken i hög grad stimulerar individen till olika medvetandetillstånd, och det tydligaste exemplet är när individen upplever att självkontrollen försvinner och kroppen rör av sig själv till musiken. Det finns en rad andra abstrakta upplevelser som är svårare att förklara. Musiken skiljer sig markant från populärmusik eftersom populärmusik inte syftar till att vara sinnes-vidgande.

Den sociala dimensionen av rave

Stämningen på en fest kan variera markant mellan olika tillställningar, men utmärkande för en bra rave-fest är att folk är ansvarstagande, respektfulla, vänliga, positiva, och glada. En viktig egenskap för en bra fest är känslan av att det finns en gemenskap och att alla är en del av den.

Gemenskapen kan leda till en mycket djup tillfredställande känsla. Musiken är underbar och en positiv energi bildas som genomsyrar kroppen när individen dansar till musiken. Den positiva energin syns i ögonen och i ansiktet, och på det viset sprids den positiva energin till andra deltagare. På en bra fest omges individen följaktligen av människor vars ögon präglas av en ren och skär glädje, och möjligtvis eufori. Gemenskapen och den delade glädjen blir en mycket stark upplevelse om individen är öppen för det.

När dansaren uppnår eufori upplevs en stark kärlek inför allt och alla, men den kärleken är absolut inte av sexuell karaktär. Kärleken präglas snarare av omtanke och medkänsla, den är utan egoistisk baktanke, och den sprids ut till alla oavsett mänskliga olikheter.

Människor är rädda för olikheter, och tittar gärna snett på individer som upplevs som udda. På en bra rave-fest finns en hög grad av acceptans inför människors olikheter, och individen känner sig således fri att uttrycka sig i både dans och klädstil. Känslan av frihet är fundamental för den positiva stämningen.

Utmärkande för en dålig fest i min mening är när folk beter sig illa på grund av berusning, när folk är sex-fixerade, när folk tittar snett på andra på grund av att de är olika, och när folk inte vågar ha ögonkontakt för att dela dans-glädjen.

Ha i åtanke att upplevelsen av ravefester kan variera stort. I vissa fall kan det upplevas som fruktansvärt dåligt och tråkigt, och i andra fall kan det vara som att besöka sjunde himmelen. Upplevelsen beror på individuella faktorer såväl som på hur stämningen är på festen.

Den individuella dansen

Rave-dansen skiljer sig ofta från den dans som kan ses på populära uteställen. På en rave-fest är musiken ofta full av varierande ljud och höga tempon, som inte bara uppmuntrar till, utan också kräver en frigjord dans. En frigjord dans innebär att dansaren rör sig helt spontant till musiken utan att bry sig dansmönster, tempo eller vad som är rätt och fel. Det enda misstaget någon kan göra är vara för självkritisk och inte våga våga dansa fritt.

Skillnaden mellan rave och dans på ett vanligt uteställe beror på att de båda tillställningarna har olika mål med dansen. På vanliga uteställen är dansen blott ett medel för att umgås med, och närma sig andra, medan rave-dans starkt betonar den individuella upplevelsen. På vanliga uteställen är normen att dansa ungefär som alla andra med en liten grad av variation, medan rave tillåter deltagarna att dansa som de själva vill utan att försöka efterlikna andra, varav rörelserna kan se ut hur som helst. En viktig skillnad är att på ett vanligt uteställe kan deltagaren inte dansa udda som på ett rave-party, eftersom omgivningen betraktar det som en överträdelse av gruppens dansnorm. Först tolkar omgivningen det som att vederbörande försöker göra sig lustig, men sedan riskerar vederbörande att bli negativt behandlad på grund av det avvikande beteendet. De många udda dansstilarna på ett raveparty är aldrig försök till lustigheter, utan en del av att framkalla en inre upplevelse. Den individuella upplevelsen består bland annat av euforisk glädje och inre harmoni.

På vanliga uteställen är sexuella avsikter ett påtagbart fenomen, liksom idéer om att dricka sig berusad. Det är intressant att notera en undersökning från den psykologiska avdelningen i Leeds universitet. I undersökning studerade olika grupper av ravare och det visade sig att merparten av ravarna upplevde en mångfald positiva och sociala känslor, men att det sexuella intresset var förvånansvärt lågt bland alla som undersöktes (inklusive dem som inte var påverkade av någonting) (1).

Om droger

Att gå på rave-fest är inte synonymt med att bruka droger. Många besökare är nykterister och jag är själv en av dem. Inte heller är droger ett kriterium för att få en bra upplevelse. Enligt studien som Leeds universitet gjorde kom de fram till att merparten av alla personer, oavsett om de tog droger eller ej, angav att de upplevde ett flertal starka positiva känslor. Känslan av eufori och liknande känslor var således oberoende av droger (1).

På ett flertal fester har jag varit med om att arrangörerna aktivt motverkar användning av droger genom att iaktta och porta individer som brukar olagliga substanser. Vissa anser att detta inskränker på den frihet som de tycker att rave-fester ska representera, men det är en annan diskussion, och istället vill jag enbart belysa det faktum att dessa fester inte nödvändigtvis är drogliberala, vilket tycks vara mångas uppfattning. Den som vill undvika droger ska dock vara lika vaksam som på vilka andra uteställen som helst.

Sammanfattningsvis består rave-fester av sinnes-vidgande musik som syftar till att ge mentala upplevelser. Den positiva atmosfären har en avgörande betydelse och medför en känsla av gemenskap. Den individuella dansen tillåts vara fri och utsvängande och i dansen uppstår en stor inre glädje som delas med andra deltagare. Droger är inte synonymt med rave-fester, och inget kriterium för en god upplevelse.

Referenser

1. "Rave New World", Equinox, Channel 4, 1994. (fanns på youtube för något år sedan).